Av olika anledningar är det väl så att man inte under sin graviditet får så mycket chans att prata om vad som händer när förlossningen inte går bra. De verkligt tragiska eller problematiska förloppen pratar man i stort sett aldrig om på föräldrautbildningen eller i mödravården.
Men ett barn kan födas svårt skadat eller dött, eller det kan dö inom kort efter födseln. Sådant händer. Det kan vara bra att tänka igenom vad som kan hända, och framförallt vad man skulle vilja att alla ska göra om någonting händer. Detta gäller inte bara hemmafödande utan alla föräldrar!
Många tror att de skulle anklaga sig själva mer om barnet skulle dö hemma. Men ansvaret känns inte annorlunda, vare sig man var på sjukhus eller hemma. Skulden, sorgen och smärtan är densamma. Och kärleken. Glädjen att man ändå fick se och hålla sitt lilla barn en liten stund.
Mitt barn dog vid en hemförlossning. Läs min berättelse ”I dina spår” finns på Duo Dito förlag. Jag formulerar de inte riktigt som man gör på denna sida.