Ett feministiskt perspektiv

Idag är det inte självklart att en vuxen, fullt frisk kvinna själv ska få fatta beslut om var hon vill föda sitt barn. Ända sedan de manliga läkarna började delta vid barnsbörd på 1700-talet har både barnmorskornas och de födande kvinnornas eget inflytande över den egna kroppen, den kvinnliga sexualiteten och barnafödandet minskat drastiskt. Ur ett feministiskt perspektiv borde det vara självklart att granska hur manliga forskare och läkare tänker och praktiserar sina tankar vid barnafödande.
Idag lämnar alltför många kvinnor över ansvaret för sin egen och sitt barns hälsa till experter som utgår från manliga erfarenheter av kvinnokroppen. Exempelvis vet få unga kvinnor hur barn föds, hur hon själv kan följa barnets väg genom sin kropp steg för steg under förlossningen, hur hon själv kan påverka och underlätta graviditet och förlossning för både sig själv och barnet och hur hon kan göra födseln säkrare och mindre smärtsam. Hon vet alltför lite om de mediciner, droger och åtgärder som används av barnmorska och läkare vid graviditet och förlossning. Det finns nog få områden där kvinnor i så hög grad överlåter tänkandet som när det gäller den kvinnliga kroppen och hälsan i allmänhet, och barnafödandet i synnerhet.